comments 2

Incitament för fusk i en kunskapscentrerad skola

De finns inte.

Ta bort betygen, ta bort incitamenten för att fuska, eftersom fusk då inte leder till något annat än sämre kunskapsinhämtning för dig själv.

Man brukar nämna 4 syften med bedömning i skolan:

1. Antagning till högre utbildning.
2. Information för att eleven ska veta hur hen ligger till (summativ) och vad som krävs och hur hen ska kunna uppnå kunskapsmålen (formativ).
3. Utvärdering och kontroll av utbildningen/skolan/läraren.
4. Motivation.

Nu ska jag berätta varför betyg inte är en bra metod för bedömning för något av dessa fyra syften.

1. Antagning till högre utbildning.

Det här är den enda punkten där betyg funkar hyfsat bra. Vi vet till exempel att de som blir antagna på betyg generellt sett klarar sig bättre än de som blir antagna genom högskoleprovet. Däremot är det långt ifrån optimalt. En av anledningarna är de senaste årens extrema betygsinflation. Ett annat är betygens generella natur, många får inte chansen till den utbildning de drömmer om för att de inte är tillräckligt bra på “allt”, oavsett hur passionerade och kunniga de är i de mest relevanta ämnena.

Bättre alternativ till betyg som antagningsmetod: Öppen intagning (finns många exempel där detta funkar bra), specialiserade intagningsprov eller arbetsprover (används redan idag på många “kreativa” utbildningar), osv.

2. Summativ och formativ information.

För detta funkar betyg utomordentligt dåligt. Elever behöver mer kontinuerlig och specifik feedback än ett A-F betyg (eller vilken annan skala som helst för den delen) en gång per termin.

Alternativ: Kontinuerliga (digitala) uppgifter och quiz på dagens ämne som ger läraren möjlighet att snabbt se kunskapsgap och addressera dem. Att eleven även själv kan se och följa sin kunskapsutveckling när resultat och mål kan lagras och visualiseras digitalt är naturligtvis en enorm möjlighet. Utan betyg hamnar också den faktiska kunskapen i fokus, incitament att t.ex. fuska försvinner.

3. Utvärdering och kontroll.

Betygsinflation samt variationer och godtycklighet i bedömningar utifrån vagt formulerade betygskriterier gör betygen olämpliga för att utvärdera kvalitet på undervisning.

Bättre alternativ: Nationella proven är redan idag ett bättre verktyg för detta, och kan stärkas genom randomiserad eler central rättning. Ju mer digitala vi blir, desto bättre dataunderlag finns för kontinuerlig utvärdering. Stickprov, kontroller, inspektioner kan naturligtvis också användas, förslagsvis inte enbart som kontroll utan för att ge konstruktiv feedback för utveckling av verksamheter.

4. Motivation.

Stress, utbrändhet, dålig mental hälsa, skolavhopp mm. är till stor del en följd av skolans tro på betyg som motivation. Motivation byggs bäst om du får använda dina starka sidor och känna att du är bra, att du klarar saker som från början var svårt. Detta görs inte i dagens skola. Dagens skola är likriktad, stelbent och nedtryckande för de unga som inte passar in i mallen. Och faktum är att allt färre passar in i mallen idag. Historiskt har det funnits ett värde för samhället i att vara “normal”. Idag, mycket tack vare internet och den digitala utvecklingen, är det de udda, kreativa, specialiserade och konstiga som är i majoritet och som tar vårt samhälle framåt. De unga kommer ditcha skolan som källa till kunskap och utveckling om inte skolan hänger med i utvecklingen. De kan hitta sin kunskap på andra ställen. Skolan blir ett fängelse.

Alternativ till betyg för motivation: Utforma skolmiljö och schema i enlighet med forskning på hur vi bäst lär oss. Det finns t.ex. stöd för olika triggers som hjälper oss komma i en så kallad “flow state”, där vi kan vara upp till 5 ggr mer produktiva. Det innefattar t.ex. att vi behöver sova ordentligt, känna ansvar och meningsfullhet i det vi gör och att få pass av 90-120 minuter ostört arbete.

Låt politiker möjliggöra förändring, och lärare förändra

Många av dessa förändringar kan inte genomföras av politiker, utan behöver arbetas fram (tillsammans med forskare) av de som är centrala i skolan: lärare och skolledare. Det politiker kan göra är att se till att lärare har tid och möjlighet att utveckla skolan, genom att t.ex. minska lärares arbetsbörda, ge tillgång till kontinuerlig fortbildning, förstatliga skolan och flytta ansvar och makt till lärare (decentralisering på riktigt), skapa regelverk som möjliggör innovation i skolmiljön och reformera skolinspektionen till en effektiv och rådgivande kontrollfunktion snarare än straffande. Rektorsutbildningen skulle rimligtvis också göras tillgänglig innan du innehar en rektorstjänst, och all mjukvara som blir krav för skolan (t.ex. digitala nationella prov) måste vara under öppen källkod.

Med en sån skola skulle jag också vilja bli lärare.

Ps. Jag skrev 80% av denna artikel för 6 månader sedan appropå något som jag inte minns, en diskussion om vad man ska göra åt fusk i skolan antar jag. Hur som är innehållet i artikeln viktigt så jag skrev klart den nu, utan appropå..

 

2 Comments

  1. Dennis Nilsson

    Utmärkt skrivet. Gör detta till Piratpartets skolpolitik, som riksdagspartierna gärna kan få kopiera! 🙂

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.