Katarina Stensson

januari 7, 2024

Jag kandiderar till Europaparlamentet 2024

Den 18 maj 2022 publicerades en debattartikel av mig i SvD, om det då nylanserade lagförslaget kallat Chat control (begreppet för övrigt myntat av tyske piratpartisten, juristen och EU-parlamentarikern Patrick Breyer).

Det var den första av sitt slag som publicerades i svensk media (vad jag vet). Ylva Johansson själv svarade med en replik (tom på innehåll).

Kort efter det drog det igång. Bahnhof uppmärksammade, Mullvad uppmärksammade, såg katastrofen och gjorde en heroisk satsning på en stor kampanj mot förslaget. Hela IT-säkerhetsbranchen vaknade, sedan ledarsidorna. Under våren 2023 samlade jag en grupp motståndare från skilda politiska läger och brancher i en signalgrupp vilken har varit kärnan till koordinering av demonstrationer, kunskapsdelning och support.

I september 2023 läckte vi regeringens ställning samma vecka som Ministerrådets omröstningen om chat control. Dagar innan omröstningen blev den inställd, och rådet står fortfarande idag utan beslut eftersom det finns stor splittring mellan medlemsländernas regeringar.

I EU-parlamentet gjorde Patrick Breyer och Marcel Kolaja (Tjeckiska Piratpartiets Europaparlamentariker och vice partiledare) ett enormt jobb i förhandlingarna och lyckades ena alla grupper i parlamentet bakom ett fullständigt omarbetat lagförslag, ett som både hjälper i kampen mot sexuellt utnyttjande av barn och skyddar alla eu-medborgares rätt till ett privatliv.

Den 7 december 2023 samlades pirater från hela Europa i Bryssel, och när Patrick Breyer stod inför oss och berättade om det politiska arbete de gör riktade han ett särskilt tack till svenska Piratpartiet som lyckats (hans ord) splittra alla de politiska grupperna i parlamentet, och på det sättet banat väg för ett bättre lagförslag.

Varför berättar jag det här? Jo, för politik är komplicerat. Att höras mest är inte alltid samma sak som att faktiskt påverka. Trots att svenska Piratpartiet inte har mandat, och trots att många i Sverige inte ens känner till oss (än) så påverkar vi politiken. Det som krävs är kunskap, samarbete och dedikation, och det har vi.

Med 4 pirater i EU-parlamentet har vi (jag säger vi eftersom piratrörelsen i Europa jobbar tillsammans och med samma mål och värderingar) haft större påverkan än troligtvis någon annan grupp av bara fyra parlamentariker. Men som jag själv våndas över varje dag så räcker det ju inte. Massor av skit passerar igenom EU-maskineriet hela tiden, och den energi vi lagt på att stoppa chat control är energi vi då inte har kunnat lägga på eID-förodningen, European health data space, AI act, Green Deal, och mycket mer.

EU behöver pirater. Den behöver dedikerade politiker som förstår samhällsutvecklingen och prioriterar att skydda och stärka alla EU-medborgares rättigheter och möjligheter. Politiker som lyssnar på både medborgare och experter och värderar öppenhet. Politiker som inte bara är medietränade PR-maskiner utan kan göra skillnad även bakom kulisserna och kan stå för sitt agerande.

Ingen är utan fel, men min ambition är att vara den politikern. Jag kan klara det, men inte själv. Jag behöver ditt stöd.

Såhär kan du hjälpa mig:

– Hör av dig till mig om du vill hjälpa mig i min kampanj: katarina.stensson@piratpartiet.se

– Stötta mig öppet! Det betyder otroligt mycket och ger synlighet som är förtroendebyggande. Uppmana gärna fler att göra samma sak. Vill du ha någon typ av badge, bannerbild, eller något annat typ av material att dela, säg till så försöker vi lösa det.

– Donera till partiet! Vi är i ett ekonomiskt underläge mot övriga partier, men lever och växer tack vare våra donatorer. Men valår innebär många extra kostnader, och ju mer pengar vi får in desto mer kan vi göra. Vi redovisar alla större donationer till Kammarkollegiet, och även mindre donationer är transparenta om du väljer att bidra via open collective.

Tillsammans kan vi förändra 💜🏴‍☠️🇪🇺

/Katarina

maj 19, 2022

kommentar 0

Debattartikel i SvD – ”Stoppa EU-lag som kräver insyn i chattar”

Här återpublicerar jag den debattartikel skriven av mig som SvD publicerade 18 maj.

EU-kommissionens förslag om att genomsöka alla människors privata chattar och mejl är ett auktoritärt verktyg som platsar i en polisstat. Det skriver Katarina Stensson, Piratpartiet.

EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som den hoppas ska hjälpa i kampen mot barnpornografi. Förslaget, vars innehåll delvis redan hade läckt, kallas Chat control eftersom det tvingar aktörer som tillhandahåller meddelande- och mejltjänster att söka igenom meddelanden på ett automatiserat sätt, och överlämna dem till polis. För att kunna göra det måste de genomsöka alla människors privata chattar och mejl. Kryptering undermineras eftersom företagen måste komma åt innehållet i meddelandena för att följa lagen.

Piratpartiet är, liksom jurister, journalister och forskare, starkt kritiska till denna lag. Lagen är ett hafsverk som satts ihop för att plocka politiska poäng. Den kommer inte att göra någon skillnad för de barn som drabbas av sexuellt utnyttjande.

Tyska barnskyddsförbundet kallar lagförslaget “oproportionerligt och ineffektivt”, och vädjar till politikerna att i stället satsa resurser på utredning av brottsmål mot barn, ökad polisiär närvaro på nätet och förbättrade möjligheter för offer och allmänhet att anmäla brott.

I stället för att hjälpa underminerar lagen grunden för vårt demokratiska samhälle. När människor inte kan kommunicera privat förlorar bland annat journalister, människorättsaktivister, läkare, psykologer och jurister möjligheten att skydda sina källor och klienter. Särskilt utsatta personer kan inte skydda sig från våldsutövare eller söka hjälp. Visselblåsare kan inte synliggöra missförhållanden och korruption. Vanliga medborgare kan inte kommunicera i förtroende med varandra.

EU-kommissionen öppnar med denna lag dörren för en mängd ytterligare auktoritära förslag. I dag ska dessa automatiserade program bara söka efter så kallat CSAM (child sexual abuse material). Men när automatiserad övervakning av all privat kommunikation väl är i bruk är det inte svårt att föreställa sig att politiker i framtiden kommer vilja söka efter politiskt oliktänkande eller människor man klassar som hot.

Detta är ett auktoritärt verktyg som platsar i en polisstat, inte i en demokrati.

Chat control misslyckas med att respektera de principer som människorättsexperter tagit fram för att hjälpa beslutsfattare att göra rätt i lagförslag som rör CSAM. I stället försöker politiker med denna lag hitta en teknisk “quick fix” på ett komplext systematiskt och socialt problem.

EU-länder har misslyckats med att följa EU-direktivet från 2011 som syftar till att skydda barn från sexuellt utnyttjande. Många av de preventiva och rättsliga åtgärder som föreslås där har ännu inte implementerats. Våra politiker bör genast åtgärda detta, i stället för att skjuta över ansvar på tekniska plattformar i hopp om att tekniken ska lösa problemet.

Ylva Johansson (S) är ansvarig kommissionär för lagförslaget. Hon har konsekvent vägrat träffa representanter för civilsamhället och akademiker som jobbar med att skydda medborgares digitala rättigheter. Det kan delvis förklara varför lagen är så illa formulerad och saknar insikter om teknikens begränsningar och lagens allvarliga konsekvenser för samhället. I debatter har hon upprepade gånger visat att hon inte själv vet hur lagen ska kunna implementeras, eller varför den i praktiken förbjuder kryptering. Hon envisas med att påstå att vi både ska skydda privat kommunikation och övervaka den – vilket helt enkelt inte är möjligt.

Nu ska våra EU-parlamentariker likväl som Sveriges och andra EU-länders regeringar ta ställning till förslaget. Vi måste som medborgare trycka på för att se till att Chat control inte tar sig hela vägen genom beslutsprocessen. Patrick Breyer, jurist och EU-parlamentariker för tyska Piratpartiet, arbetar aktivt för att stoppa det inifrån EU-parlamentet. I Tyskland har människor redan gått ut på gatorna för att protestera.

Politiker har ett ansvar att se till att lagstiftning är effektiv, proportionerlig och skyddar medborgares grundläggande fri- och rättigheter. Det lagförslag som EU-kommissionen nu presenterat, som kräver genomsökning av alla medborgares privata kommunikation, uppfyller inga av de kraven. Det är ett förslag som skadar vårt samhälle utan att uppnå det tänkta syftet. När de folkvalda politikerna inte tar sitt ansvar måste vi medborgare kliva in och pressa dem att göra det.

Katarina Stensson
partiledare Piratpartiet

september 17, 2023

kommentar 0

Regeringen säger ja till Chat Control och fortsätter sprida Ylva Johanssons (S) osanningar

Igår publicerade jag regeringens förslag om svenskt ställningstagande till Chat Control. Jag ska försöka sammanfatta och kommentera det här.

Det första att konstatera är att regeringen säger ja till Chat Control. De ställer sig positiva till de två huvudsakliga och mest kontroversiella delarna av förslaget; de anser att EU-kommissionens förslag är bra när det gäller hur spårningsordrar ska fungera och vilka som kan begära dem, och de anser även att krypterad kommunikation ska kunna genomsökas:

”En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas.”

De ignorerar därmed de varningar som många både svenska och internationella experter och utredningar uttryckt, om att förslaget underminerar kryptering och därmed säker kommunikation. I nästa mening skriver de:

”Samtidigt får inte informationssäkerheten äventyras, krypterade meddelanden ska vara skyddade mot obehörig åtkomst.”

Detta är än mer anmärkningsvärt, att det samtidigt inte ska innebära några kompromisser för informationssäkerheten, ett uttalande som är helt oförenligt med förslaget de precis lagt. De har helt enkelt inte gjort sin läxa och förstår inte konsekvenserna, alternativt att de inte har något problem med att ljuga väljare rakt upp i ansiktet.

Så, finns det något positivt med regeringens förslag? Ja, faktiskt, en eller två delar, beroende på hur vi tolkar regeringens ord. Det rör huvudsakligen denna mening i förslaget:

”Regeringen avser i linje med det att verka för att begränsa tillämpningsområdet till dels redan känt och av medlemsstaterna identifierat övergreppsmaterial och alltså utesluta nytt material och grooming,”

Att de vill utesluta nytt material är positivt ur synvinkeln att det kommer minska antalet felträffar och därmed antal oskyldiga som misstänkliggörs. Det gör också den manuella hanteringen av AI-identifierat material hanterbart. Fortfarande ett ineffektivt användande av resurser för att faktiskt hjälpa barns som utsätts, men åtminstone potentiellt genomförbart.

Att de vill utesluta försök till grooming kan potentiellt ha större påverkan på lagförslagets utformning. Vad menar regeringen? Vill de bara utesluta grooming i själva genomsökandet av kommunikation, eller vill de också stoppa de delar av lagförslaget som exempelvis kräver att alla under 18 verifierar sin ålder och möjligtvis blir utestängda från chattjänster? Här krävs ett förtydligande från regeringen.

Sammanfattningsvis är regeringens förslag till svensk hållning i frågan en stor besvikelse, och kommer om detta blir verklighet leda till en farligare digital vardag för oss alla, inklusive de barn man vill hjälpa.

Piratpartiet kommer inom kort kommentera detta och bidra med våra förslag till ändringar som riksdagens EU-nämnd bör kräva av regeringen på det kommande EU-nämndsmötet på fredag, för att vi ska lyckas fixa det som är skadligt i nuvarande förslag och ersättare med mer effektiva åtgärder för att bekämpa dessa brott.

september 16, 2023

kommentar 0

Läckta handlingar – Regeringens förslag på Sveriges ställning kring Chat control

Jag har tagit del av nedan text som skickades ut inför justitieutskottets möte den 14 september. Handlingarna skickades ut till riksdagens ledamöter dagen innan mötet som underlag för punkten 1. Förslag till förordning för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

”Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbete med förordningsförslaget. Det är viktigt att arbetet för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Brottsligheten är allvarlig och omfattade. Situationen riskerar att förvärras. Därför är det viktigt att förhandlingarna om förordningen kan föras framåt.

Samtidigt bör flera rättssäkerhets- och integritetsaspekter få ökat genomslag för att nå rätt balans i förslaget. Regeringen kommer att verka för sådana förändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten och minskar intrånget i den personliga integriteten. Detta utan att den brottsbekämpande effekten i förslaget äventyras. Regeringen avser i linje med det att verka för att begränsa tillämpningsområdet till dels redan känt och av medlemsstaterna identifierat övergreppsmaterial och alltså utesluta nytt material och grooming, dels till endast nummeroberoende tjänster, så kallade kommunikationsappar, vilket utesluter sedvanlig mobiltelefoni och sms.

Regeringen välkomnar inrättandet av ett samordnande och stödjande EU-center. Det bör bland annat ges i uppgift att driva ett utvecklingsarbete mot en ännu säkrare och mer precis spårning av tidigare okänt material och grooming, med hjälp av nya tekniska metoder, t.ex. AI. Regeringen kommer att verka för ett bibehållet nationellt handlingsutrymme när det gäller hur arbetet ska organiseras och utvecklas.

Regeringen ställer sig positiv till att endast domstolar eller oberoende myndigheter ska kunna besluta om spårningsordrar samt att behöriga myndigheter ska kunna utfärda ordrar för att avlägsna, blockera och avlista identifierat och publikt tillgängligt sexuellt övergreppsmaterial från sökmotorer och värdtjänster. Regleringen bör så långt möjligt vara teknikneutral för att möjliggöra en ändamålsenlig teknikanvändning. En spårningsorder måste i sista hand kunna verkställas utan hinder av att en tjänst är krypterad, t.ex. genom en maskinscanning innan meddelandet krypteras och skickas. Samtidigt får inte informationssäkerheten äventyras, krypterade meddelanden ska vara skyddade mot obehörig åtkomst. Kraven på berörda tjänsteleverantörer får inte heller bli orimliga.

Regeringen bevakar även att den slutliga förordningen inte kommer i konflikt med konstitutionella regler om tryckfrihet och mediegrundlagar”.

Mina personliga kommentarer kommer i separat inlägg. /Katarina

september 12, 2022

kommentar 0

Tack för valrörelsen, nu inleder vi nästa!

Kära kära pirater,

Det har varit fantastiskt kul att jobba med er och jädrar vilken fart kampanjen tog nu sista veckorna!

I andras ögon har vi kanske inte vunnit. Men för mig som sett vad som hänt i partiet senaste tiden är det helt uppenbart att vi har vunnit. Vi har vunnit över 700 nya medlemmar i år. Vi har vunnit förtroende från människor som hade gett upp på att hitta politik de faktiskt tror på. Vi hade varit näst största parti i riksdagen om bara reddit fått rösta 😀

Vi har vunnit momentum. Utifrån syns bara ett resultat, men vi som är mitt i det ser riktningen, och det är det viktiga.

På onsdag kväll kommer de slutgiltiga valresultaten. Då får vi tillsammans göra en analys och lära inför EU-valet som ju faktiskt bara är ett år och åtta månader bort! Vi kommer välja vår lista om mindre än ett år och redan imorgon använder vi detta momentum för att bygga förtroende och synlighet inför EU-valet. Fundera på hur du vill delta. Kom in i chatten och diskutera!

TACK för den här valrörelsen, nu inleder vi nästa!

Katarina Stensson, partiledare

augusti 7, 2022

kommentar 0

Varför Polisen inte ska få använda DNA-register

KD har gått ut med att de vill ge polis och åklagare möjlighet att söka i DNA-register (biobanker), exempelvis PKU-registret. De föreslår också att alla invandrares DNA ska samlas i ett särskilt register.

Om det inte gör dig rädd per automatik så har du här fyra anledningar till varför vi måste förkasta KD och deras förslag, om vi har någon som helst önskan att människors lika värde ska speglas i en praktisk, politisk verklighet.

1. Svensk medicinsk forskning är i framkant för att människor vågar dela med sig till just forskning om datan är väl skyddad. Är den inte det blir den tillgängliga datan för forskare sämre. Vi förlorar kunskap, missar livräddande lösningar och förlorar människoliv.

2. Att polisen får tillgång till DNA-register innebär en risk för diskriminering baserat på genetik, exempelvis identifiering och förföljelse av personer med visst ursprung.

3. Med breddad användning av DNA (ej polisen specifikt) kan man identifiera foster/individer med underlag för vissa genetiska sjukdomar och egenskaper. Då kan man t.ex genom abort/sterilisering ”rensa ut” dessa genetiska sjukdomar/egenskaper. Vill vi ha ”supehumans” (eller värre, styrd likriktning) och till vilket pris? Intressant etisk frågeställning.

4. Kombinerat med Kinas system med social credit scores (detta är alltså verklighet, ej fiction) skulle en stat/makthavare kunna skapa olika klasser baserat på individers DNA, med olika rättigheter och möjligheter. Det låter som sci-fi men praktiskt är det möjligt idag. Juridiskt måste vi stoppa det.

mars 12, 2022

kommentar 0

Min kandidatur till Stockholms kommunfullmäktige – Valet 2022

Tillsammans bygger vi staden

Jag vill arbeta för ett Stockholm där vi medborgare känner oss delaktiga i utvecklingen av staden och vårt närområde. Alla i staden ska kunna bidra och veta vilka rättigheter de har. Att veta att man kan påverka är viktigt för att känna ansvar och gemenskap. Civilsamhällesengagemang ska uppmuntras och stöttas. Det är extra viktigt i utanförskapsområden. Här behöver man även jobba med evidensbaserad metoder för att bygga trygga områden.

Stoppa korrupta politiker

Medborgare ska kunna lita på sina folkvalda och därför måste vi jobba hårt för att avslöja och hindra korruption och missbruk av politisk makt. Politiken ska vara transparent och möjligheter till medborgarinflytande ska stärkas, genom bland annat medborgarinitiativ, participatorisk budgetering och stärkta möjligheter till folkomröstningar.

Digitalisering är inte ett självändamål

Jag vill även arbeta för en mer användarvänlig och öppen digitalisering av kommunala verksamheter. Digitalisering får aldrig vara ett mål i sig, utan ska bidra med värde till medborgarna. Användare måste involveras när nya tjänster tas fram, upphandling bör göras i så små, definerbara delar som möjligt och system bör vara öppna (öppen källkod, öppna api:er) och modulära för att kunna byggas vidare på. Icke-personlig data ska göras tillgänglig för medborgarna som öppna data för att möjliggöra medborgardriven innovation. Då kan vi alla vara medskapare av de gemensamma verktyg som vi använder.

Det är även viktigt med digital tillgänglighet, och digitala centrum bör finnas där medborgare kan få hjälp i sitt demokratiska utövande och i att använda kommunens tjänster. Gärna i kombination med bibliotek och skapandemiljöer (t.ex makerspaces) för att skapa platser för kunskapsutbyte, innovation och samhällsengagemang.

Levande kultur – levande stad

Jag kommer alltid prioritera att stötta småskalig, medborgardriven kulturskapande och kulturutövnig framför stora, dyra kommersiella projekt. Pubar, klubbar och scener för musik och kultur måste få finnas även i innerstaden. Skattepengar ska inte läggas på stora kommersiella slukhål utan används bättre genom att exempelvis tillgängliggöra lokaler och småskaligt stöd till kultur och föreningsverksamhet.

Låt lärare vara lärare

Stockholm har många skickliga lärare, och vi bör göra allt för att minska dokumentationsbördan, förbättra IT-stöd, och samordna tidiga insatser för elever med särskilda behov, så att lärare får tid att göra sitt jobb – att undervisa.

Påbörja basinkomstförsök

Slutligen vill jag att Stockholms kommun modigt ska gå i täten och inleda basinkomstförsök. Våra grundtrygghetssystem måste uppdateras för att fungera på 2020-talet, basinkomst är rätt väg att gå och genom pilotprojekt kan vi samla kunskap för att så småningom utforma ett nationellt system.

Vill du hjälpa mig och Piratpartiet i valkampanjen? Maila mig på katarina.stensson@piratpartiet.se eller släng iväg ett dm på Twitter eller Instagram.

maj 20, 2020

kommentar 0

Moralisering och generallisering skadar sexarbetare

Jag har alltid avskytt skvaller. Hade noll intresse för det som tonåring, har noll intresse för det som vuxen, och har absolut inte mer intresse för det när det handlar om en B-kändis-douch som Paolo Roberto.

Jag känner obehag av diskussionen, om man nu kan kalla den det, som följt Paolos gripande eftersom den till 99% består av skvaller, moraliserande och generaliseringar. Så egentligen vill jag inte prata om var Paolo befinner sig på svinskalan och varför.

Men vi kan prata om sexarbetare, eller prostituerade, vad ni nu föredrar att kalla dem. Många tenderar att vilja kalla dem offer helt oavsett situation, men de är människor, så jag tänker att vi pratar om dem som människor.

Det är många som anser att sexarbete aldrig kan vara frivilligt. Det finns dock en hel del sexarbetare som genom åren varit väldigt tydliga med att de gjort ett val, och är tillfreds med det. Att då säga att denna ände av skalan av frivillighet inte existerar är ett förminskande och infantiliserande av dessa personer som jag anser är respektlöst. Med det sagt finns det naturligtvis personer på alla delar av den skalan, från helt frivillig sexarbetare till offer för trafficking. Däremellan finns personer som till följd av någon typ av utsatthet, påtryckningar eller psykiska besvär hamnat i en inte helt självvald situation där hen säljer sex.

– Amnesty International
– Human Rights Watch
– WHO
– UNAIDS
– UN Population Fund
– UN Women
– UN Development Program
– ILO (International Labour Organization)
– European AIDS Treatment Group
– Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants
– ILGA Europe
– ILGA World
– Global Alliance Against Trafficking in Women
– Global Commission on HIV and the Law
– Anti-Slavery International
– The Lancet
– Royal Collage Of Nursing
…samt RFSL

Det här är en lista på organisationer som förespråkar förändrad lagstiftning om sexköp i riktning mot en avkriminalisering tillsammans med olika stödåtgärder. Är man generaliserande och moraliserande, som många är i debatten just nu, kan detta tyckas fel. Men det här är inte någon konspiration från torskarna, många årtionden av forskning och erfarenhet har visat att avkriminalisering ger bättre möjligheter att hjälpa dem som hamnar i utsatthet och ger bättre arbetssituationer för de som faktiskt valt sexarbete som sitt yrke.

Att moralisera kring sexköp och alltid uppmåla kvinnan som ett offer snarare än en vuxen tänkande människa som kan ta egna beslut i sitt liv är inte bara ett förminskande av dessa kvinnor utan också ett hinder för att hjälpa de som faktiskt är i en utsatt situation.

Att förespråka hårdare straff just efter en sådan här händelse, som regeringen nu gör, är absolut renaste populism.

Och det hjälper ingen.

Men trafficking. Människohandel. Att bedriva trafficking, eller att utnyttja ett offer för trafficking genom att köpa sex, är bland det vidrigaste en människa kan göra mot en annan.

Paolos uttalande om att kvinnan kanske inte var där av fri vilja dumpar honom väldigt nära det hålet för genomvidriga människor.

Det går inte att generalisera och moralisera i frågan om sexarbete, för det hindrar oss från att urskilja de verkliga problemen och hitta effektiva lösningar som tar oss framåt och förbättrar livet för människor.

Det är tragiskt att så många inte kan se att en ände av skalan är ett elände som måste bekämpas, men att den andra änden är ett val, om än något ovanligt, som gjorts av personer som förtjänar att bli behandlade som vuxna och med respekt. Och naturligtvis, att det däremellan finns en enorm gråzon av personer som behöver olika typer av stöd för att ta sig till en bättre plats i livet.

Tänk om fler kunde fokusera på dem, och på lösningarna, istället för på skvaller och populism.

april 6, 2020

kommentar 0

Riksdagen bör säga nej till regeringens förslag om undantagslagar

Regeringen meddelade i lördags genom en lagrådsremiss att man vill ges speciella befogenheter att runda riksdagen för att om nödvändigt kunna ta snabba beslut för att hindra spridning av coronaviruset. Det kan tyckas okontroversiellt, men i en tid av kris är det viktigare än någonsin att värna öppenhet och samarbete, och vara uppmärksam på politiska ageranden som kan försvaga våra rättigheter långt efter att krisen är över. Speciellt när dessa åtgärder sannolikt inte hjälper någon.

I flera andra länder har man i samband med coronakrisen infört undantagslagar som givit regeringarna större makt. Detta har också kritiserats – bland annat av Sverige, så sent som i torsdags. Till skillnad från länder som Ungern och Frankrike har Sverige inga möjligheter till undantags- eller fullmaktslagstiftning i fredstid. Det är ingen slump utan resultat av omfattande utredningsarbete och noga överväganden.

Man ska komma ihåg att frågan på inget sätt är ny. Vilka befogenheter regeringen ska ha i ett krisläge har utretts ingående sedan arbetet med 1974-års regeringsform. Då fann man att det endast var i ”krig” eller vid ”krigsfara” som regeringen skulle få utökade befogenheter. Att införa en allmän undantagsparagraf för ”nöd” eller ”krisläge” skulle öppna för missbruk och man valde därför att stänga den dörren för politikerna.

Inte heller tidigare i historien tillgrep man sådana drastiska åtgärder; under andra världskriget hade Sverige en samlingsregering, men man gick inte förbi riksdag eller grundlag trots krigstid.

Beslut om att ändra demokratins och rättsstatens ramar kan aldrig ses isolerat – de principer som anförs som grund till sådana beslut kommer vare sig man vill eller ej att upphöjas till generella principer för motsvarande beslut i framtiden – de blir prejudicerande. Därför är det av yttersta vikt att sådana aldrig hastas fram. Man bör också ha klart för sig att befogenheter som dessa inte kan begränsas till en viss regering; om en regering genom speciallagstiftning i ett krisläge kan få befogenhet att sätta sig över riksdagen, kan även en annan regering få det. Man kan här fråga sig huruvida Löfven hade föreslagit detta om hans eget parti inte satt i regeringen och Sverige istället för en rödgrön minoritetsregering hade en regering bestående av något eller några av SD, M och KD.

En central fråga här är vad det är regeringen faktiskt vill. Förslaget blev först känt för allmänheten när Expressen kom över en promemoria som cirkulerats till riksdagspartierna. Detta är motsatsen till den normala beredningen av förslag. Man satte sedan en remisstid på 24 timmar som låg över en helgdag, vilket inte ger remissinstanser rimlig möjlighet att svara. De som uttalat sig för föreslaget har heller inte gjort tydligt vad det är för exakta befogenheter regeringen behöver få – vilka lagar hade regeringen, om deras förslag varit verklighet, infört som förordningar utan att blanda in riksdagen?

I lagrådsremissen ger man ett antal exempel på vilken typ av åtgärder man kan vilja införa, men poängterar att man vill utforma lagen på ett sätt som ger frihet eftersom man inte vet vilka behov som kommer att uppstå framöver. Det är förståeligt att man vill hålla dörrar öppna för olika åtgärder men som förslaget är formulerat skapar det stor rättsosäkerhet. Faktum är att smittskyddslagen redan ger stora befogenheter för regeringen att agera, och i de enstaka fall där den inte räcker till bör man kunna besluta om åtgärdena i riksdagen i normal ordning. Regeringen har inte fått nej av oppositionen till en enda av sina åtgärder mot coronasmittan och allt har gått förvånansvärt snabbt. Beslut har i förra veckan fattats på två dagar, från proposition till riksdagsbeslut. Det är svårt att tänka sig att det finns åtgärder som skulle behöva vidtas med kortare varsel än så.

Det är bara när regeringen vill agera i strid med riksdagen som fullmaktslagarna behövs. Det motiverar till att ställa frågan om vilka lagar regeringen kan tänkas vilja införa där de inte kan komma att få stöd av en riksdagsmajoritet.

Antar man istället att regeringens syfte inte är att undvika motstånd i riksdagen finns i nuläget ingen god motivering för att införa en undantagslag. Vi går som samhälle igenom en period av stor oro, en tid då det är viktigare än någonsin att hålla huvudet kallt, inte ta förhastade beslut och bygga förtroende genom öppenhet och samarbete. Fram till idag har jag personligen blivit positivt överraskad av hur väl regeringen hanterat denna mycket svåra situation och förankrat sina åtgärder brett i riksdagen. Tyvärr tyder regeringens senaste drag på att man vill ta ett steg bort från den strategin. Det riskerar att leda till splittring och ogenomtänkta beslut när vad vi behöver är det motsatta.

Demokratin och rättsstaten är oerhört viktiga värden. Coronakrisen har orsakat mycket lidande, mänskligt och ekonomiskt. Ska vi verkligen låta den parlamentariska demokratin och den svenska politiska modellen bli offer för coronan de också? Riksdagen behöver ta sitt ansvar och säga nej till regeringens förslag.

januari 5, 2020

kommentarer 3

Min 50-årsvision

Har ni också stött på en massa texter på sistone där diverse skribenter försökt sig på att beskriva deras vision av vår värld om 50 år? 50 år är en lång tid. Om vi haft en linjär utveckling hade det varit som att jämföra år 1970 med idag. Det har hänt ganska mycket på de åren. Men nu lever vi inte i ett samhälle som utvecklas linjärt, utan exponentiellt. Det innebär att världen år 2070 kommer vara så totalt annorlunda mot idag, att den egentligen är helt omöjlig att förutspå. De där skribenterna har de flesta målat upp en total dystopi. Vill ni må lite dåligt, kika in på Timbro som låtit fem författare, forskare och debattörer skildra Sverige om 50 år. En som försökt sig på en positiv vision är ECTs Bea Rindevall. Men hon verkar ha missat det här med exponentiell utveckling. Hennes vision är mer en trist, ensidig och krystat snäll bild av vad värden kan vara om 10-15 år, om vi är duktiga. Det är ingen vision som inspirerar. Är det så svårt?

Nu under jul var jag hemma hos mamma i Örebro. Där har man just beslutat att dra in länsbusslinjer i de norra länsdelarna – bergslagens skogar, gamla bruksmiljöer och sedan länge avfolkningsbygd. Men även där spirar entreprnörskap i liten skala i billiga gamla industrilokaler, och folk flyttar ut hit från stan för att få lugn och ro och plats att vara, andas, odla, brygga öl, göra praliner, koda på distans eller försöka sig på självhushåll. Jag sa till mamma att det här vore ju en perfekt miljö att testa självkörande minibussar. De kan köra i cirklar för att plocka upp folk i avkrokar och lämna av dem vid tågstationen i Lindesberg, Storå eller Kopparberg (mamma blev så exalterad att hon nästan hoppade ur stolen). Knappt någon trafik är det där heller så störningarna i turerna lär bli mycket mindre än i storstan. Allt eftersom AI-n blir bättre kan man plocka in dem i mer trafikerade miljöer. Om 50 år kommer de vara överallt. Köra bil kommer man göra för skojs skull, men inte i stan, såklart. Inte för att du inte får, utan för att det kommer finnas fem, tio snabbare, bekvämare och allmänt bättre färdmedel. Och för långa transporter? Flygen kommer utvecklas rejält: mindre farkoster, eldrivna, smidigare på- och avstigning och byten så att du kan ”hoppa” dig fram i Europa lika smidigt som de senaste 50 årens tågluffare. Tågen kommer finnas där också såklart. Som alltid i historien ökar alternativen, och oavsett om de blir magnetdrivna tågliknande farkoster på land eller i vakuumtunnlar, självkörande elbilskaravaner i 200 km/h på autobahn 2.0 eller helt nya lösningar så kan vi njuta av att ha de innovationerna framför oss. Det betyder ju att vi kan vara del av att utveckla dem och skapa förutsättningar för att de realiseras och används.

Apropå eldrivna lösningar, så ser jag fram emot två saker vad gäller elproduktion under de närmaste 50 åren. Det första är mer teknologi som möjliggör decentralisering av elnätet. Det innefattar decentraliserad produktion, genom vindkraft, solkraft, vågkraft, småskalig kärnkraft, olika typer av bioenergitillverkning genom cirkulära system för produktion, konsumtion och avfall, och framtidens nya teknologier som vi ännu inte sett. Det innefattar också teknologi för att elnätet ska klara av att hantera detta myller av inputs och outputs, och automatisering så att elen kan användas när vi har gott om den, och lagringsmöjligheter genom ny batteriteknik. Decentralisering är inte bara bra för att vi minimerar förluster vid elöverföring, utan också ur en driftsäkerhetssynpunkt. Vi kommer då inte vara beroende av att fåtal kraftverk och har större kontroll över elproduktion och eltillförsel i vårt lokalsamhälle. Men fysiknörd som jag är kan jag inte låta bli att hoppas på de riktigt revolutionerande teknologierna också. Jag tänker framförallt på fusion. Forskningen på fusionskraft går långsamt men vi ser ändå kontinuerliga framsteg. Kommer vi driva våra samhällen på fusionskraft om 50 år? Jag tror det. Kolla in vad som händer på MIT om du vill bli lite glad. Men om Sverige ska vara en del av den sagan behöver vi sätta en gemensam, modig och långsiktig vision och genomföra den. Satsning på forskning och kompetensbyggande är vad som krävs.

Det jag ger er nu kommer vara mer mindblowing än någon annan framtidsförutspåelse: Om 50 år kommer vi själva välja när vi ska avsluta våra liv.

Framstegen inom medicin är och kommer fortsätta att överträffa vad vi kan föreställa oss: helt nya behandlingar mot cancer och demenssjukdomar, genteknik, labbodlade organ, proteser som lyder våra tankar och förstärker våra förmågor. Vi kommer kunna hålla oss levande väldigt mycket längre än idag, och må mycket bättre. Makten kommer ligga i våra egna händer att besluta att nu är vi nöjda, nu har vi levt vårt liv fullt ut. Men här finner vi också nästa generations stora klassfråga: Är det alla eller de få som kommer ha tillgång till denna mänsklighetens revolution? Det är vår generation som avgör.

Och naturligtvis kommer vi lägga om hela vår skattepolitik. Skatt på mark och resursutnyttjande är en lågoddsare, eftersom vi måste bli helt cirkulära så småningom och utnyttja vår planet på bästa sätt. Vi behöver den, även om vi såklart inte kommer kunna stå emot nyfikenheten att utforska resten av vårt solsystem. Jag undrar när vi får vårt första rymdhotell. Inom 50 år helt klart, om det nu blir i omloppsbana eller på månen. Vi kommer vara på god väg att få till det där med fullt kretslopp i en rymdfarkost – förutsättningen för att ta oss längre ut i det okända. Mars är vi nog på om 10 år och om 50 kommer vi ha en permanent forskningsstation där, en utgångspunkt för uppdrag för att utvinna mineraler från asteroider i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Den stora politiska frågan här är vem som äger rymden? Vem har rätt att dra nytta av och kanske tjäna pengar på kosmiska himlakroppar? Är det kolonisation om det inte finns några levande organismer där?

Det här tar oss in på frågan om makten i världen. Var ligger den om 50 år? Vi är fortfarande i början av vårt liv i det digitaliserade samhället. Ju mer teknik vi får, desto större blir möjligheterna, men då även möjligheterna att övervaka och kontrollera oss. Vi lämnar så tydliga digitala spår idag att underrättelsetjänster slutat jobba under cover (de kan alltid spåras), och många länder har så långtgående övervakning att de kan följa varje steg du tar. Tänk er när vi är direkt sammankopplade med tekniken genom smarta pacemakers, insulinpumpar eller direkt interface mellan dator och hjärna. Om framtiden inte ska bli en dystopi, där någon annan kontrollerar ditt liv, då måste vi ändra riktning. Det är inte alls omöjligt. I min vision använder vi automatisering, AI och data för medborgares och allmänhetens bästa: för att optimera alla tjänster i offentlig sektor, allt från trafiklösningar och kommunikationer till medicinsk diagnosticering. IT-säkerhet ges högsta prioritet hos myndigheter, och våra universitet utbildar i Privacy by design. Stark lagstiftning och nya teknologiska lösningar ger oss kontroll över vår data, och låter oss använda den där vi anser att den gör nytta. Vår demokrati är betydligt starkare än idag, eftersom vi ställer högre krav på transparens och hittar sätt att ha djupare samtal mellan medborgare och politiker, forskare och civilsamhälle mellan valen, vilket skapar verkligt inflytande och effektiva lösningar.

Vad mer? Hus kommer börja 3D-printas om några år och kommer då byggas snabbare än idag med lägre arbetskostnader vilket leder till billigare bostäder. Hela snacket om kött eller inte kött kommer vara slut sen länge, tack vare ett nära oändligt utbud av växtbaserade proteiner och labbodlat kött av alla slag du kan tänka dig. Sånt som smakar kött, sånt som smakar sniglar, whatever floats your boat. Jag skulle kunna fortsätta, men jag tänker att ni ska ha lite kvar att fantisera om själva också. Och vill ni vara med och bygga den här världen från politiskt håll? Blipirat.nu så gör vi det tillsammans.